13. Hoppet

Det sägs att hoppet är det sista som lämnar människan. Det stämmer nog i de flesta fallen, och så även för mig.

Ni minns säkert mitt "lilla" inlägg häromdagen om avslaget.
Ja, vad jag utelämnade var att läkaren sa att hon skulle prata med en psykolog som skulle komma som igår och prata med denne om mig.

Hon ville helt enkelt inte ge upp riktigt än (hon är guld värd!), så hon pratade med honom igår ang "mitt fall".
Och så ringde hon idag....

Den här psykologen jobbar med KBT (hurra!) och han vill dessutom träffa mig!

Läkaren sa att om nu inte denna psykologen kan jobba med mig (av någon anledning?) så kan han skicka mig "direkt" till psyk. Alltså inte genom någon remiss (förfrågan) utan på beordran liksom.
Så visst! Det låter ju som en liten början som tar vid där jag trodde att allt skulle sluta.

Hoppet har tänds igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0