Hjälp mig vinna?!

Jag har en liten trevlig app på telefonen som heter Sing! Det är som karaoke där man kan sjunga antingen själv eller duett med någon okänd från hela världen. Jag tycker den är väldigt trevlig, och där finns bra sångare och bra sånger.

Nu hade jag fått ett mail om en tävling om jag var med och sjöng en duett tillsammans med Damian Kulash från OKGO. Så jag gjorde det :)
Ni kan lyssna på låten ==>här<== och gillar ni den, så tryck hjärna på det lilla hjärtat som finns i nedre delen av skärmen =)

Bevis?

För ett rätt bra tag sedan beställde jag jornalkopior från kvinnokliniken då jag ville se om det stod något om min PCO-utredning som jag gjorde 2008. Jag tyckte jag fick så dimmiga svar, så jag har inte riktigt vetat ändå.
Igår kom äntligen papprerna och jag har läst, läst om, kollat upp latinska ord och googlat på en massa.
Vad jag får fram av det hela är att jag inte bara har PCO utan PCOS, som i stort sett är samma sak, men även en hormonell rubbning.
 
Jag ska vara snäll och ge er länken till vårdguidens sida om PCO och PCOS, så ni kan skumma igenom vad det handlar om.
 
Såhär står det i min journal:
 
En liten sak jag stör mig på är att det står klart och tydligt att den högra äggstocken var svår att se på ultraljudet. Vad jag minns så mumlade gynekologen lite instruerande till sin elev "jag kan inte hitta äggstocken"..."vi säger väl att det där är den".
Dels så står det att det ser bra ut där (på den "påhittade" äggstocken) fastän det var svårt att se... Hur kunde hon säkert veta det då?? Och sen senare i journalen står det att ultraljudet var normalt!? Nja.... =/
 
Sen har vi då blodproverna som visar det sänkta SHBG (Könshormonbildande globulin) som i "normala" fall ska ligga på 27,8 - 146 (Enligt Kronobergs landsting) och den förhöjda testosteronhalten. Som man kunde läsa på vårsguidens sida så är det dessa värdena gentemot varandra som visar att jag har just PCOS.
 
Jag tänker inte längre säga att jag kanske har PCO, utan jag ska härmed påpeka för vården och andra att jag har PCOS.

P.S.
Såhär stod det på vårdguiden: "Testosteron kan göra att man blir hungrig"..."det kan vara svårt att gå ner i vikt"..."eftersom hormonrubbningen gör att aptiten stimuleras. Det kan gå lättare om man deltar i ett program för viktminskning"
Det får mig att fundera lite.... alltså detta står på landstingets egna sida. Alltså sjukvårdens ord! Om det nu då finns en "misstanke om PCO" och gynekologen såg ju att mitt STÖRSTA problem är övervikten... varför inte redan då remitera mig till de som kan hjälpa mig med den biten? Ett "program för viktminskning" till exempel som det så fint står där...
Hade den här skiten utretts ordentligt tidigare kanske det inte hade blivit ett så stort beroende som jag nu har.
Tack för mig!
D.S.

Jag vet inte vad jag ska känna

Då har de första dagarna i denna veckan gått och de två viktigaste mötena på vårdcentralen har varit.
 
Igår var det återbesök hos sjuksköterska för uppföljning på hälsosamtalet. Hon som jag träffade förra gången var inte där så jag fick träffa en som jag har haft en del kontakt med via jobbet. Kändes väl lite sådär, men vad skulle jag göra. Staden är liten....
Det första vi gjorde var att väga mig. Positiv besvikelse, kan man kalla något för det? Visst hade jag gått ner, men inte ens ett helt kilo. FAN! Jag vet inte vad jag mer ska göra!? Jag har darigt ner på trash otroligt mycket om jag jämför med innan. Jag tränar/gympar/gymmar/YouNameIt flera gånger i veckan vilket jag inte gjorde alls tidigare. Vi har dragit ner på fetthalten i produkter som vi köper, äter mera frukt och ännu mera grönsaker än tidigare och dessutom försökt äta mer fisk.
Idag är det exakt två månader sedan jag träffade kuratorn för första gången. Det var då jag började kämpa (drog in på godiset bl.a). Några veckor senare började jag med sjukgymnastiken och ytterligare några veckor efter det ändrade vi kosten (alltså mindre fett och allt det där).
Nu vägde jag mig iofs inte i början av allt detta utan först vid hälsokollen, men jag känner ju själv på kläder och sånt att det inte är bättre. Alltså har allt det här jävla slitet i stort sett inte givit mig någonting. Ja, jag vet - PCO ställer till det förbannat mycket, och ja, jag vet - jag kan ha ökat i muskelmassa = muskler väger mer än fett, men det känns bara så.... så.... FAAAAAAN!
Men i alla fall... vi pratade mest sen och jag fick berätta om förändringarna vi har gjort.
Jag fick även se resultaten av blodproverna jag hade tagit. Det förhöjda levervärdet var verkligen inte alls så jättehögt, och dessutom hade det sjunkit lite vid det andra provet. Sockret hade väl legat på 3 eller 4 (jag kommer inte ihåg) och sköterskan tog ett nytt igår som låg på 6.1, vilket är lite, lite på gränsen, men hon sa inget om det. Bara att jag ska ta sådant prov varje gång jag träffar sköterskan igen. Det är bra, det vill jag!

Och idag då.... Rektoskopi, yaaay... eller inte! Alltid lika kul att någon kikar igenom mitt inre (OBS! Jag har inte genomlidit rektoskopi tidigare, men det är väl ungefär lika kul som att gå till gynekologen liksom).
Det positiva är att hon varken såg eller kände något konstigt. Tyvärr så leder detta till något enormt negativt - koloskopi!
Det har jag heller aldrig varit med om, men jag har fått höra från andra och det är allt annat än trevligt kan jag säga er. Jag vill inte - jag vill inte - JAG - VILL - INTE!
 
Ursäkta, jag ska bara fly lite från jordens yta. So long! =(

Vinna eller försvinna

Veckan som kommer här nu blir hektisk med många turer till vårdcentralen. Det är ditten och datten som ska göras.
 
  • Måndag - 1. Återbesök hos distriksköterskan för uppföljning på hälsosamtalet jag hade för ca en månad sedan. Jag kommer få veta hur det ligger till med vikten igen, och det känns lite som att det kommer påverka hur kommande tid ser ut. Har det inte rört sig något, eller kanske till och med uppåt får jag dåndimpen, för så som jag själv tycker jag har kämpat borde ge ett positivt resultat. Jag vet liksom inte om jag kommer orka fortsätta kämpa om det inte har hänt något.
    2. Gymma
  • Tisdag - Rektoskopi! =( Efter första besöket hos sjuksyrran så tyckte hon att min läkare skulle prata med mig då det framkom att det ibland kommer blod "där bak". Han ringde och ville göra en undersökning, vilket jag antog var just en rektoskopi - jag avböjde då jag inte kände mig orolig. Han ville ha lite prover i alla fall, och jag bad om att få alla värden av väsentlighet kollade. Jag fick ge blod och även avföringsprov. Två av de sistnämda visade blod så därför vill läkaren göra undersökningen i alla fall =(
    Btw så var de andra värden utan anmärkning, förutom leverprovet så det har jag fått ge nytt blod till.
  • Onsdag och fredag - Gymma
 
Sååå.... jag är spänd inför vägningen i morgon, men jag känner mig ändå skeptisk. Jag tycker att jag vid det här laget borde känna liiiiite skillnad på byxor, men icke.

Och undersökningen är jag inte alls glad över... dels är det inte alls kul att blotta sig så, sen verkade det ju inte vara så angenäm genomgång över huvud taget. Och sist men inte minst är jag såklart rädd över att det ska vara något allvarligt - cancer!?
Håll tummarna för att allt går vägen.

Allt är bokat

Ja, nu är det färdigt inför London-resan. Vi startar den 9:e juli och kommer vara framme den 12:e.

Detta kommer ju vara min lilla Harry Potter-resa då jag alltid velat åka till Storbritannien på grund av den lilla svarthåriga (ja, nu snackar jag om orginalkillen i BÖCKERNA hehe) pojken med blixtärret. Vi ska göra Pottriga saker.
Men lite kul är det också att vi ska bo i Surrey där den fiktiva staden Little Whinging ligger. Fast vi ska bo i ett ställe som heter Ashtead.
 
På dit-resan kommer vi stanna en natt vardera i Staffanstorp (så vi slipper åka hemmifrån mitt i natten), Bremen och Calais. Så blir det båt också då mellan Trelleborg och Sassnitz samt Calais och Dover.
 
Jag lovar att jag ska be Juggis filma mig när jag sjunger "Vi möttes mellan Dover-Calais" på båten, så lägger jag upp det här sen, haha. Ett måste! XD
 
Det ska bli så himla spännande och kul att åka dit. Jag längtar!

På bättringsväg

Igår hade jag feberfri dag och så även idag än så länge, så det känns bra. Men magen är inte bra ännu - tack och lov så mår jag inte illa, eller har ont =)
Dock har jag lite, lite huvudvärk om dagarna som blir kraftigare ju längre dagen går. Kanske beror på vätskebrist, vad vet jag?

Jag hoppas bara att det inte bli något bakslag nu efter två "friska" dagar, vilket ofta kan hände mig =/ Det händer så mycket spännande i veckan, så jag hinner inte vara sjuk - skaffa pass, gympa, träffa en god vän och sen det bästa på fredag.... Harry Potter The Exhibition (wiiiiieee!!!) och sen Linkan på det. =D

Feber och undertemp

Det är ju så synd att jag skulle bli sjuk nu när det var kalas idag och roligheter i helgen =(
Vet inte var det kom ifrån, men hux flux vaknade jag med feber igår. Inte så särskilt mycket, men så pass att jag kände det i kroppen innan jag ens tog tempen.
I vanliga fall ligger jag runt 36.5, men igår morse hade jag 37.3 tror jag det var. Det steg sakta under dagen och på kvällen och natten igen hade jag 38.5.
Såklart kunde jag inte sova. Jag kände mig inte trött direkt, men helt utmattad i kroppen och huvudet dunkade vagt. Till slut gav jag efter (vid femtiden på morgonen) och tog en febernedsättande.
Jag somnade snabbt och vaknade först till när Juggis skulle upp och iväg på kalaset runt nio tror jag. Han påpekade att jag kändes kall(!?!).
Tog tempen igen och då låg den på 35.6 (mitt "rekord" är 34.9 en annan gång)!! Bytte från påslakan till täcke och somnade om. Vaknade igen efter 13, men tempen hade bara stigit till 35.7.

Jag fattar inte vad som är knas med min kropp. Ibland får den sig sina spel, som nu. Fast jag tror det är ett magvirus som härjar i kroppen =/

Craving!

Det är galet va sugen jag har varit på saker idag. Jag tycker att var jag än har vänt mig så är det reklam för något gott, eller bilder på mumsiga saker.
Irritationen och rastlösheten förbannar mig. Jag lovar att jag skulle kunna lipa mig till något gott av min man. Jag är som en liten fyraåring i en godisbutik när mamman bara skulle handla mjöl.
Men han är bra min man. Han ger inte med sig.

Skatteåterbäring idag! Både STORT plus och STORT minus...
+ Jag har varit utan pengar länge nu, så nu är det dags att JAG står för lite i det här hushållet.
- Nu kan jag ju helt plötsligt gå till affären och köpa allt det där som jag inte får. Nu behöver jag inte fråga eller be Juggis köpa något längre.

Alltså... skattepengarna gör mig riktigt kluven. Jag känner mig rik igen, men mitt sug blev helt plötsligt enormt mycket påtagligare! =(

Ny vecka

Då är det måndag igen enligt klockan. Och vi har dessutom kommit in i första sommarmånaden. Många tycker det är härligt, och det gör väl jag med på ett sätt. Det är trevligt när man kan bada ute och mysigt att höra åskan mullra. Men när det är för hett är det ingen höjdare för mig.

Ja ja, det var ju inte det jag skulle prata om. Måndag ja... Det blir ett besök i den lilla gympasalen på vårdcentralen i morgon också. Ska försöka haffa min sjukgymnast för att se om hon har någon "bote-övning" för min onda rygg. Och dessutom ska jag fråga om jag kan flytta fram torsdagens tid så jag hinner med ett besök hos goda vänner där på eftermiddagen.

Sen får vi se vad måndagen har kvar att ge till mig.

Slutligen så har vi börjat att verkligen planera "bröllopsresan" nu. Ett hotell är bokat i alla fall........ i Staffanstorp! Det var ju London vi skulle till, haha! Men det är en bit på vägen i alla fall, hehe ; )
De kommande dagarna ska vi boka resten av ditresans hotell och båtfärd - det skulle blivit tågtunneln, men antingen har Juggis sett fel pris eller så har det blivit dyrare såhär närmare inpå. Så båten mellan Calais och Dover är billigast och tar bara 1,5 timmar (vilket Juggis också måste sett fel då han sagt mycket längre tid förut).
Det är spännande, men lite läskigt att åka till främmande länder. Och eftersom inte Juggis kan engelska eller andra språk så får jag sköta kommunikationen. Alltid lite jobbigt med ett stort ansvar. Men han stackarn ska ju sköta körandet hela vägen - och då även vänstertrafik - så han har nog med ansvar han också haha.

Och igår hittade jag himmelriket för mig! Jag blev så glad så jag nästan började gråta! Harry Potter-butik i Kings Cross. Wiiiiie! =D

Nej, just det... Jag skulle ju skriva om simsisarna... Bye!

RSS 2.0