Nej tack, jag vill inte ha!

Vet ni hur svårt det är att svara så när du blir erbjuden något som du verkligen vill ha? Har ni prövat någon gång?
Känslan är mixad av en slags sorg, men också en pushande, växande känsla av självkontroll.
Jag finner mig själv väldigt ofta i denna situationen numera... att jag tackar nej till godsaker som jag erbjuds. Och det är absolut inte för att jag vill vara ohövlig eller ljuga för någon. Det är för min egna skull. Min hälsas skull. Mitt livs skull.

I hela mitt liv (så långt bak jag kan minnas i alla fall) så har mina dagar präglats av mat och godsaker - choklad, chips, fika och godis. Jag har alltid älskat att äta... både mat och onyttigheter. Jag var den som tacksamt tog mer så fort det bjöds.
Jag har varit tjock sedan skolåldern och har med åren växt i takt med tidens gång. När jag är ungefär 20 år så besannas mina misstankar om att jag har den hormonella defekt kallad PCO(S) vilket får mig att förstå varför jag alltid har haft sug efter sötsaker men också hungrat efter mat.

Men allt har i sin tur också lett till ett sjukt förhållande till ätbara saker. Jag är beroende av sötsaker. Jag lider av hetsätningsstörning och så kommer det vara resten av mitt liv.
När jag inte har något gott hemma så blir jag rastlös och nervös. Jag börjar vandra runt och öppnar skåp. Får jag inte dagligen i mig något snacks eller godis känner jag frustration och ilska.
När jag vaknar på morgonen tänker jag på vad jag ska kunna få i mig under dagen. När jag somnar på kvällen tänker jag på vad jag ska äta i morgon.
Det är ett missbruk!

Men!
Jag är på bättringsvägen. Med hjälp av en kanon terapeut, KBT, men också min egna viljestyrka och envishet så har jag kommit mycket långt.
Sedan i augusti har jag begränsat mitt intag av sötsaker till en dag i veckan. "Ja, ja, lördagsgodis äter ju alla, det är väl inte så jobbigt." JO! Det är faktiskt det. Är du rökare eller snusare? Tänk om du helt plöstligt skulle börja med att bara röka/snusa en dag i veckan. Hade du klarat det? Hur hade du mått?
Men du kanske inte är rökare eller snusare? Då begär jag heller inte att du ska förstå. Men den där bullen på jobbfikat åt du väl? Fastän det bara var onsdag! Du kanske till och med tog två för det var så gott!? Ska du försöka att tacka nej till den bullen nästa gång? Fastän du så jättegärna vill ha den!

Nu säger jag inte att ni inte får fika på jobbet eller äta godis varje dag. Känner ni att det inte spelar någon roll för er hälsas skull, så unna er det då.
Men JAG kan inte det. Jag tackar, men tackar också bestämt nej. Och som sagt, inte för att vara otrevlig. Men skulle jag smaka den där tårtan på jobbet eller godisbiten som ligger där så skulle jag så lätt kunna trilla dit igen.
Jag kämpar varje dag! Det där med att sakna kon när hon inte är i båset är så sant. Man förstår inte hur mycket man utsetts varje dag för frestelse förens det är restriktioner.
Att gå i affärer, titta på TV eller besöka andra. Överallt! Men jag lyckas ändå säga nej, och nu är det inte lika svårt längre. Jag är stolt över mig själv faktiskt!

Tack för att ni förstår!

Hur vi tjockisar behandlas i vården...

Som ni redan vet är jag hemma med lunginflammation vilket jag varit nu i nästan 4 veckor. I onsdags fick jag min andra kur penicillin och doktorn ringde mig på fredagen för att höra hur det gick.
Jag var ärlig och sa att jag tyckte inte det var mycket skillnad, så han bokade in ett återbesök till mig idag.

Bara att gå från parkeringen, in till luckan och sen vidare till väntrummet resulterade i att jag satt flämtande i fem minuter som om jag sprungit runt kvarteret. Jag blev hänvisad in i ett undersökningsrum, men fick sitta och vänta en kvart på läkaren så jag hade äntligen hämtat andan när han väl kom.
"Åh så pigg du ser ut att vara!" utbrast han.
Jag var ärlig även denna gången och sa att njaa.... minimalisk skillnad skulle jag väl säga.
"Du kanske inte vill bli frisk?" frågade han med en lite snäsig ton.
Tro faan att jag vill bli frisk! Vem vill leva med konstant andnöd så fort de går en meter?
Jag sa att febern är ju ännu inte nere på noll och jag blir så andfådd av att bara gå ut till köket till exempel.
"Det blir du väl i vanliga fall också?" sa han nonchalant.
Jag må vara tjock och klart jag blir andfådd vid lättare ansträngning. Men inte av att gå några meter i sakta mak!!!

Aja.... jag fick ta nya prover. Mitt infektionsvärde har gått upp! Jag har blivit SÄMRE! Men det ville han knappt erkänna när han satt med provsvaren framför sig.

Resultatet blev en ny (min tredje) starkare penicillinkur och återbesök på fredag. Kan ni förstå att jag INTE ser fram emot det besöket?

15. När tröttheten tar över

Jag blir lite rädd för mig själv på senare tiden. Jag har perioder då jag sover normalt dåligt (vaknar kanske en, två gånger), sen har jag perioder då jag sover sämre (kan innebära att jag vaknar upp till varannan timme). Jag får liksom ingen ordentlig djupsömn.
Detta resulterar i att jag är konstant trött och kan i stort sett somna när som helst och var som helst.

Men nu denna helgen då.... jag har en jobb-helg. Började i fredags, delad tur lördag, sommartid natten till söndag = minus en timme sömn, delad tur idag (söndag) och morgontur i morgon.

Jag kan säga så mycket som att jag vinglar mig fram på vägarna både till och från jobbet. Jag somnar sittandes vid datorn hemma. Och jag somnar även på toaletten om natten!!!! Haha, ni ska bara veta det dilemmat när man vaknar till på toastolen och båda benen har somnat. Det tog mig säkert tio minuter bara det att få bort myrorna i benen. Men då hade jag också suttit där i över en timma!!!

Någon dag kommer det väl sluta med att jag trillar av toa- eller kontorstolen... eller kör ner i diket.

Ja ja... nu längtar jag till måndag eftermiddag då jag ska slänga mig i sängen efter denna jobb-helgen och crasha hard som man säger.

6. Fantisera att det står en innehållsrik, kort och intresseväckande rubrik här

Jaa, nu sitter jag här med två apelsiner framför mig. På ett konstigt sätt så tror jag att c-vitaminer är det bästa emot förkylningar, så varje gång jag får ont i halsen och blir snorig så köper vi apelsiner i mängder.
Och jag tycker alltid att det är lika stort risktagande vid varje inköp. För JAG kan i alla fall inte se på utsidan av apelsinerna om de faller mig i smaken.

Det är inte som med äpple... de vill jag ha rödgula - Royal Gala tror jag de heter. Eller som med päron... de ska vara rätt hårda och glansigt gröna.

Nää, apelsinerna kan vara stora, små, orangea, gula, fina och fula... de smakar alltid olika ändå! Och är det kärnor i.... FY! Då kastar jag de hellre än att sitta och peta och kladda!

Sen är jag väldigt OCD när det kommer till skalandet. Jag kan säkert sitta en timma och skala en apelsin. Jaa, EN TIMMA! Det vita ska ju också bort (-.-')


Nu var det inte alls meningen att det här inlägget skulle handla om apelsiner och hur jag förhåller mig till dem, men det blev så ändå. Och bra var nog det, för annars hade jag bara suttit här och klagat över hur snoret rinner och hur ont det börjar göra varje gång jag hostar.
Då är det väl ändå trevligare att läsa om apelsiner?
 

Inget är så skönt som att känna sommarbrisen leka med håret på mina ben

Många har nog sett bilden och läst historian bakom den. Ett kinesiskt företag har nu lanserat ett par håriga tights. Varför? Jo, för att män ska få avsmak och inte stirra på kvinnornas ben!

Det är bara så mycket fel i hela den idén!

Hår är något som finns naturligt på våra kroppar. Hade det inte funnits där så hade vi nog fryst ihjäl förr eller senare. Hur sexistiskt är det inte att be kvinnor köpa ett slags par byxor för att få män att bli äcklade och låta kvinnorna vara ifred??? (Och vem är så dum och köper dem när håret finns helt gratis på benen?)

Hur många gånger ska det behöva sägas? Man ska kunna gå naken bland allmänheten utan att någon ska bli antastad!

Och vem bestämmer att håriga ben är äckligt och osexigt? Hur bra självförtroende tror ni att någon får som kanske inte kan bli av med håret på sina ben? Nä, då är man äcklig och oattraktiv!

Många sjukdomar, däribland PCO(S) gör att kroppsbehåringen ökar (just på ben, haka, mage bl.a.). Ja, men va bra! Då sitter vi säkert i båten, inga killar (eller tjejer) vill ha oss pga att vi har håriga ben, så vi kommer aldrig bli våldtagna eller sexuellt kränkta. Vad skönt, nu sparade vi de pengarna!

Nä, fy f*n! En sak säger jag bara... Här behövs inga tights minsann!

RSS 2.0