Frustrerande om något!!!

Igår fick jag reda på att jag inte kommer få en endaste krona från a-kassan. Där har jag varit medlem sedan december 2012, men det var egentligen bara de fyra första månaderna som jag hade en fast anställning. Annars har det varit mitt timvik i hemtjänsten och på natten, samt sommarvikariat som jag hakat mig fram på. Jag har aldrig försökt få a-kassans hjälp, även om det har ekat tomt på mitt konto många gånger. "Det blir bättre" tänker jag alltid och orkar inte krångla.

Men sen i våras har det blivit mindre jobb. Dels startade jag mina distansstudier (som jag inte får en krona för heller), men det blev också mindre och mindre förfrågningar till mig.
Att jag dessutom inte blev tilldelad något sommarvikariat (för att kontoret slarvade bort min ansökningslapp) gjorde mig lite kallsvettig inför hösten. Sedan 2008 har jag haft sommarvikariat vilket har räddat mina höstrar (säger man så???) då jag kunnat leva på lite timvik och det som blivit över av sommarlönen.

Skatteåterbäringen har alltid hjälpt mig fram till hösten, men det var knapert redan på våren, så mycket gick åt till att betala skulder till Juggis (ja, även om han är min man så ska han inte behöva betala för MINA studielån eller MIN telefon t.ex), och sen försvann resten på Englands-resan.

Därför tänkte jag nu då efter sommaren försöka få lite hjälp från "myndigheterna". No no!

Okej, a-kassan sket sig. Jag var medveten om att den kunde göra det. Tycker bara att de kanske ska ändra namn på den. För arbetslösa får inte hjälp! Den borde heta något i stil med "du-som-har-jobbat-minst-halvtid-i-ett-halvår-under-ett-år-kan-få-pengar-ifrån-den-här-kassan"!

Jaja... jag tänkte ju att det finns ju så många projekt som jag hör att andra får vara med om genom arbetsförmedlingen... och så får de bidrag för det. Så jag mailade min handläggare och hörde mig för lite. Här är ett axplock från vår konversation:

JAG: "Hej!
Jag har en lite fråga angående ekonomiskt stöd.
Då jag tidigare idag fick besked från min a-kassa att jag inte kommer få någon ekonomisk hjälp ifrån dem undrar jag nu om det finns något annat som jag kan göra?"...
..."Finns det möjlighet för mig att få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning?
Vänliga hälsningar, Josefine A"

AF: "Hej Josefine,
Vad tråkigt att du inte får någon ersättning från a-kassan. Tyvärr kan vi på Arbetsförmedlingen inte gå in med något ekonomiskt stöd."...
..."Hoppas det löser sig för dig på något sätt!
Med vänlig hälsning"

JAG: "Hej!
Vad med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning då?"...
..."Hälsningar,
Josefine A"

AF: "Hej igen,
Aktivitetsstöd är något du får om du är inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program, som till exempel Jobb- och utvecklingsgarantin, vilket man blir när ens a-kassedagar tagit slut, alternativt om du varit inskriven hos Arbetsförmedlingen utan a-kassa i 14 månader.
Utvecklingsersättning är en variant av aktivitetsstöd, det är pengar du kan få när du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program (till exempel Jobbgarantin för ungdomar eller Jobb-och utvecklingsgarantin) och är 18–25 år."...
..."Med vänlig hälsning"

JAG: "Hej åter igen!"...
..."Vilket sjukt system det hela är då! En ond cirkel som aldrig tar slut….
Aktivitetsstöd kan jag bara få OM jag har slut på a-kassa-dagar (som jag inte ens får) eller om jag är inskriven i över ett år. Vem klarar sig utan pengar i över ett år?
Jaja…. jag får väl återkomma då…. om något år. Tack för hjälpen… eller något….
/Josefine A"

Karma?

Haha, jag vet inte om det är skrattretande eller ödet eller vad tusan som helst.

Jag avbokade ju tilden till koloskopin som faktiskt skulle gjorts idag annars.
Avbokningen gjorde jag genom minavardkontakter.se
Jag vet inte vad de inte förstod i min avbokning, men i alla fall damp det ner en ny kallelse i brevlådan idag... ja, till en koloskopi! WTF! Får jag inte bestämma det själv?! =(

Det första jag tänkte göra nu var att avboka denna också. Sen tänkte jag ett steg längre...
Idag skulle jag gjort undersökningen egentligen.... Jag lovade mig själv när jag avbokade att om jag fick krångel med magen skulle jag kontakta dem (sjukvården) igen...... igår drabbades jag av något magvirus och låg i stort sett hela dagen (förutom när jag sprang till toan). Slump? Eller vill min mage säga mig något?

På grund av viruset hade jag ju ändå inte kunnat göra undersökningen idag (48-timmarsregeln).

Jag avvaktar med att avboka.... kanske jag känner mig mer redo nästa gång? En positiv sak är att Juggis skulle kunna följa med och hålla handen för att det är "rätt vecka". Hmmmmmmmmm

Jag är en feg jävel

Så sant som det är sagt. Många vet om att det är så. Jag är så himla rädd för nya saker... eller snarare sådant som jag inte varit med om.

Ett exempel... vattenrutschkana (eller hur tusan det nu stavas). Jag tror jag var runt 16-17 år första gången jag åkte en sådan. Jag var superrädd! Men gud va kul det var!
Samma sak med berg-och-dalbana (i alla fall Lisebergsbanan). Den åkte jag första gången för kanske fyra år sedan. Jag trodde jag skulle svimma i kön. Tänk vad jag hade gått miste om!

Men så finns det kanske lite mer "allvarligare" saker jag inte varit med om som skrämmer mig något så otroligt.
Jag har aldrig opererats, varit sövd eller tagit mediciner som gör en "konstig".

Om ni kommer ihåg så fick jag godkänt på rektoskopin jag gjorde i våras. Bra, eller hur? Ja, fast nej! Det betydde att de vill göra en koloskopi, vilket jag hört inte är så himla trevlig.... *harklar mig*

Kallelsen kom för flera veckor sedan. En tjock bunt med information (FYRA hela papper - ja, jag gillar att överdriva i bland) om hur jag ska göra innan ingreppet och vad som händer under tiden och efteråt.

Bara själva tanken att de ska in där bak (igen) och upp ännu längre än förra gången, är ju självklart inte trevligt. Sen att de ska hålla på där inne i magen i upp till en timma, låter heller inte så lockande. Och att det dessutom ska kunna göra så pass ont att man får smärtstillande OCH lugnande preparat rakt in i blodet (genom en nål i armen, som jag definitivt hatar!) gör mig onödigt skraj.

Som sagt har jag inte fått lugnande någon gång. Jag vet att det påverkar en så pass mycket att man måste ligga kvar på sjukhuset en stund och får heller inte köra bil på resten av dagen. Den informationen innebär för mig att det är ett starkt preparat som gör mig konstig.
Det är typ denna biten som skrämmer mig mest! Och jag fattar inte varför!?

Ja, ja.... summan av bullen som är uppäten för längesen utan mjölk är att jag nu, en vecka innan denna stora händelsen, avbokade tiden. Ja... inte ombokade. AVbokade.

Jag vill inte. Jag VÅGAR inte! Punkt

Någon som behöver skolböcker?

Jag har lite gamla skolböcker ute på Tradera. Ni som behöver kan väl ta en lookie lookie!

http://www.tradera.com/profile/items/426437/seller

Bollarna rullar

Det är mycket i mitt lilla huvud nu på en gång...
 
* Jag fick besked från studievägledaren och skolan att jag ska börja nästa kurs på måndag. Snabbt skulle en bok köpas och ögonlockarna blinkades frenetiskt mot min man. Köpet är nu gjort och boken ska skickas idag =)

* Jag ringde a-kassan för att höra mig för om det finns några chanser för mig att få pengar ifrån dem. Det ser inte ljust ut då jag måste ha arbetat minst 80h/månaden i sex månader under en 12-månadersperiod. Jag tror inte jag uppfyller de kriterierna =( Men jag ska försöka i alla fall.

* Så på grund av a-kassa-sökning fyllde jag i en ny profil på Arbetsförmedlingens hemsida. Jag får åka dit i morgon och visa upp mig bara så är den registreringen klar.
 
* Och så ringde jag då efter nytt Arbetsgivarintyg så att det är färdig att skickas med ansökan till a-kassan sen.
 
Mitt i allt detta kaos så ringde det på dörren. Någon klagar på att våra katter gör sina behov där de inte ska, så nu står vi inför en utmaning. De kommer bli galna (och vi med) om vi stänger in dem. Sondre klarar inte av instängdheten då han sitter och ylar och krafsar på dörren. Detta sker både utomhus och inomhus - det är därför vi har öppet fönster året om. Tyzon som i stort sett bor ute mestadels av tiden kommer väl få dåndimpen. James skulle väl klara det bäst antar jag.
Jag känner hopplöshet, för jag vet allvarligt inte vad vi ska göra. Jag vill verkligen inte stänga in dem, men jag förstår att ingen vill få sina rabatter förstörda.
Någon som vill ha katt(er)!?! =O
 
Sen hade jag hoppats på att få höra ifrån vårdcentralen idag då jag bad om att få en tid. Det är nämligen så att bara över en natt så dubblades storleken på ett födelsemärke. Det gick från svagt brunt till lila/mörkbrunt. Det är även en liten svullen prick i kanten av märket som ömmar om jag tar på det.
Ja, jag är orolig!

Rederiet

I kväll tog det tyvärr slut. Jag och Juggis har nu i ca ett års tid tittat igenom hela Rederiet från början till slut. 318 avsnitt! Och jag kan bara säga att svenskarna (och finnarna?) vet hur man gör en bra serie!
 
Alla var typ släkt med alla samtidigt som alla svek varandra hela tiden. Intriger, kärlek, våld, vänskap... och allt detta på en båt som kör fram och tillbaka till Finland.
 
Det är bitterljuvt att det är slut. Vad ska vi nu titta på liksom!? Åh herregud vilken spänning nu de senaste dagarna. Det känns som om ALLT har hänt. Många aha- och whaaah!?-upplevelser. Skratt och gråt. Död och liv.
 
Jag tycker bara det är så konstigt för det slutade inte alls som jag minns det. Men men... det är ju lite mer än 12 år sedan sista avsnittet sändes. Kanske inte så konstigt att jag minns fel haha.
 
Är det nu någon som blir sugen att titta så finns HELA serien på SVT's "Öppet arkiv" - helt gratis förstås! Jag rekomenderar det verkligen! =D
 
(Från första säsongen)

RSS 2.0