Ny novell

Är det någon som har missat att jag skriver en ny bok? En novellsamling kallar jag det =)
Och jag har färdigställt en ny novell för dem som vill läsa och falla bort i glömska en stund ; )
Det är bara att klicka här---------------------------> http://kapitel1.se/josefine-lindahl/stunder-av-glomska <------------------------

Löjliga mig!

Panik, ångest och rädsla bränner i mina ådror. De flesta tycker säkert jag är jättelöjlig. Jag skulle vilja tycka det själv och kunna skämta om det, men det går inte.
 
Den 21:a närmar sig... datumet för undergången. Och vad händer idag? Jo en massa ljusklot passerar på himlen. Forskare säger att det möjligtvis är från någon stor komet som vi kanske krockar med 2036, så fine... Men nu blir jag i stället rädd för att en sådan där brinnande bit ska slå ner här.
 
Sen händer det förbannat jävligt mycket tråkiga saker nu. Det kan ju ha att göra med varandra. Den ena saken får mig att må dåligt, då påverkas jag lättare av något annat. Ibland blir det för mycket även för mig så jag behöver stänga in mig och gråta lite. Eller mycket?
 
Det är tjockt i huvudet...

Jobbigt besked

Återigen står jag här handfallen. När ska livet någon gång vara lätt? Varje gång det här har hänt har jag önskat mig att aldrig få vara med om det igen. Men hörs min önskan? Nej!
 
Kommer jag klara det den här gången också? Eller blir det här riskornet som får vågen att tippa över? Att vara så nära och denna gången verkligen få se på nära håll skrämmer mig otroligt. Och veta att jag måste klara av det här för andras skull är tungt.
 
Som vanligt är jag tyst. Kanske jag utstrålar lugn? Men på insidan skriker jag. Jag blundar fast jag ser. Jag vill inte vara med, men jag är där. Monstret där inne kvider, biter, river för att bli utsläppt. Monstret heter rädsla.
 
Det svider i ögonen, men jag blinkar och blinkar. Klumpen i halsen sväljer jag ner. Jag kan inte bryta ihop! Inte nu, inte här. När jag är ensam... ja, då är det ok.

RSS 2.0