SajberFina

Barnen
De har blivit så stora... fast de är så små. Men det är så livet ser ut våra första år. Då går allt rätt snabbt. Tillväxt och nya kunskaper. Vips sitter man där en dag och är 10, 15, 20, 25 år.

Ibland kan jag fundera långt tillbaka. Till exempel på hur livet hade sett ut idag om vissa saker inte hänt.

Jag menar... jag är lycklig som det är nu. Men många olyckliga saker har hänt på vägen. Men hur hade jag varit som person om de inte hade hänt?
Jag hade ju i alla fall inte suttit här i Rydaholm hos familjen Christiansson... Eller?

Hade mina föräldrar inte skiljt sig (vilket var en dålig sak) hade min pappa aldrig träffat Jeanette. Hade de aldrig träffats så hade de ju heller inte kunnat göra slut (vilket var en dålig sak). Hade inte de gjort slut så hade inte Jeanette flyttat in hos Stefan. Han hon inte flyttat in här hade hon aldrig blivit tillsammans med Stefan. Eller blivit gravid... TVÅ gånger! Då hade jag inte fått två underbara, söta, bråkiga, kloka, busiga "småsyskon". Vad tråkigt det hade varit!

Och återigen - om mamma och pappa inte hade skiljt sig. Då hade mamma aldrig träffat den konstiga karlen (vilket iofs inte var så bra) från Norrtälje. Om hon inte hade träffat honom hade hon aldrig flyttat dit. Då hade hon inte lärt känna området omkring, det vill säga Väddö folkhögskola. Då hade hon inte kunnat tipsa mig om Livsstilskursen de startade där. Och jag hade aldrig sökt till den kursen. Inte träffat de underbara människorna jag lärde känna där. Få de livserfarenheterna jag fick därifrån. Fy vad hemskt!

Tänk vad en lite händelse kan ha stor betydelse senare. Och hur en jävligt jobbig situation kan leda till så mycket bättre...
#1 - Jeanette Christiansson

Härligt funderat och skrivet verkligen tänkvärda ord!!

#2 - Jeanette Christiansson

Härligt funderat och skrivet verkligen tänkvärda ord!!