När jag var liten skulle jag alltid sova över hos dig varje helg.... fastän du bodde några hundra meter bort från mig.
Det fanns alltid saft och bullar hos dig som alla fick smaka av när vi besökte dig.
Jag och min kusin våldgästade dig under våra lov, men du tog emot oss leende. Alla hyss vi hittade på... herregud!
Det var alltid till dig jag "rymde" när mina föräldrar bråkade under sin skillsmässa.
Hos dig kände jag mig alltid välkommen och trygg.
Jag antar att alla kortspel som jag kan har jag lärt mig av dig. Det blev alltid minst en skitgubbe under alla besöken i alla fall.
Du kommer inte längre kunna leva vidare ibland oss med fysisk form, men du lever föralltid kvar i våra hjärtan. Du kommer vara ihågkommen och älskad av oss alla.
Farmor... när jag själv blir farmor, vill jag vara som du!
0 kommentar(er)
