När jag vaknar på morgonen funderar jag direkt på vad för frukost jag ska äta. Sen fortsätter det i den banan. Lunch och middag då? Behöver jag något mellanmål idag?
Ska jag åka någonstans så funderar jag på vad det finns för goda matalternativ där.
I höst åker vi till Grekland och visst ser jag fram emot hela resan men jag tänker jämt på all god mat jag ska äta då.
När jag slarvat och inte ätit på länge så går tankarna över på de snabba kolhydraterna. Då vill jag kasta mig över bakverk, chips och choklad, så jag märker så väl hur viktigt det är att jag håller mina rutiner.
Numera klarar jag av att stå emot matmonstret i min hjärna. Jag har viljan och styrkan att skratta demonen i ansiktet för jag har fått kontrollen som jag aldrig haft. Men han finns där hela tiden och försöker få mig att ge efter.
Varje gång det erbjuds något gott eller det står framme godsaker så jublar matmonstret för han tänker att nu... nu klarar hon det inte mer. Ta det där nu, det är ju så gott!
Men jag tackar nej. Jag vänder mig om och går och demonen gråter.
0 kommentar(er)
