SajberFina

Somliga går med trasiga skor
Cornelis sjunger så vackert om att folk går med trasiga skor och han frågar gud varför det är så. Han behöver inte ta till de högre makternas vetskap. Han kan fråga mig!

Somliga som går med trasiga skor däribland jag gör det av den enkla anledningen att vi inte har råd att köpa nya. Varken skor, kläder, mat eller sånt nödvändigt.

Men alla får ju pengar på något sätt säger ni.

Ja, nu ska jag inte ljuga om att jag inte får pengar. För det får jag, men inte i överflöd om vi säger så. Jag kan inte direkt prioritera att köpa nya skor nu när mina foppatofflor har fått slitas ut under vintern/våren.
Det lilla jag får går direkt till räkningarna. Sen har jag en otroligt bra pojkvän som har stått för nästan all matkostnad den senaste tiden.

Men nu... det är extremt jobbigt. Jag tror inte det finns någon här som kan påstå att de inte tycker det är jobbigt att vara hungrig. Tänk dig då den känslan byggas upp inom dig under hela dagen. Men du vet att du måste dra ut på det in i det längsta. Till den tidpunkten då du nästan svimmar av näringsbrist. Då huvudet pulserar. Då du knappt kan se framför dig för att det enda du tänker på är mat.
Då kan du laga till dagens första mål... bestående av makaroner, och i bästa fall makrill i tomatsås. Sen får du vänta och vänta tills du genomgått hungern igen innan du kan äta igen. Och hela tiden frågar du dig om du kan äta den måltiden. Kommer det räcka tills slutet av veckan? För det är då du räddas av pojkvännens lön.... igen.

Man kan väl säga lite att jag har försatt mig i den här situationen själv, men omedvetet. Som de flesta vet så pluggar jag just nu. När jag sökte till kursen så fick jag sagt till mig att jag inte skulle kunna söka CSN-LÅN under hela studietiden, men det var inga problem för mig. Jag skulle ju få BIDRAGET.... trodde jag.
Det visade ju sig att det var en maxtid på det, vilket jag inte hade en aning om.

Det oturliga är också att jag tänkte ju att jag kommer kunna få in lite lön från hemtjänsten också. Men just nu... när jag har det som värst så har de INGET jobb att erbjuda! Jag har inte hört ifrån dem på två månader!

Ja, jag ville väl inte säga något med det här egentligen. Men jag kan ju ärligt säga att jag nästan blir stött när jag ser reklamer om att man ska skänka pengar till välgörenhet och liknande. De babblar på om att en femma räcker hit och dit. Men allvarligt! Varenda femma är guld värt för mig just nu! Men de flesta vet inte att det kan se ut såhär även i Sverige. För jag lovar er! Jag är absolut inte den enda som har det såhär, och det absolut de som har det värre. Även i vårt välfärdsland.
#1 - tessan t

vet definitivt hur det är att ha det så, har när det va som värst levt i 2 veckor, på bara knäckebröd, öl och vatten...du får gärna komma på middag snart, det va lägesen, så får du äta dig riktit mätt, bara för att du kan :-D

#2 - Kalle

Så tråkigt :(



Nu när Sverige är så bra på att skänka till välgörenhet, så kan de väl ge till de egna folket istället. Det finns som du säger även svenskar som är fattiga.