Hemma!

Igår lyckades jag hitta tillbaka hem. Plötsligt fick jag syn på husse och jag sprang efter.

Väl inne så var matskålen min första prio. Tvåfotingarna klappade och pratade vänligt med mig, och de måste varit glada att jag kom hem för alla vi syskon fick leverpastej. Jag morrade högt så att ingen skulle ta min bit.

Sen har jag njutit av att bara ligga nära, bli kliad och klappad. Jag fick sova på en mjuk säng igen.

Jag vill tacka alla som har hållt utkik efter mig!

Var är jag?

Hej!
Det var längesen någon av oss skrev här. Vi har haft så mycket annat att tänka på, men förlåt!
Nu var det i och för sig inte det jag skulle prata om. Det är något annat, som faktiskt är lite allvarligt....

JAG VET INTE VAR JAG ÄR!

Jag hittar inte hem helt enkelt! Kan ni hjälpa mig!?
Det började med att jag och mina kattsyskon blev instängda på badrummet en lång stund. Under tiden så kunde vi höra att det var många som besökte husse och matte, och de höll på att rumstrera i lägenheten. Till slut när det hade blivit lugnt så kom matte in till oss, men inte fick vi komma ut minsann. Nä, hon tvingade in oss i burar, och jag har bara hemska minnen från sådana. Det betydde att vi skulle ut och åka bil, vilket jag hatar! Under hela resan ropade jag till husse och matte att jag ville komma ut, men det fick jag inte.
Väl framme så blev vi instängda i ett nytt badrum. Det luktade främmande, så nu ville jag inte alls lämna buren i stället, då den innehöll alla trygga hemvanda dofter. Återigen hördes mycket rumstrerande av många andra tvåfotingar än husse och matte.

Till slut öppnades dörren på vid gavel. Tyzon var den första att gå ut, han tyckte det var spännande. Strax därpå lämnade Sondre min sida också. Jag sniffade i luften, men allt luktade så konstigt. Nytt blandat med gammalt. Till slut gick jag ut och började gå runt. Jag förstod ingenting, men alla möbler från vårt hem fanns nu i detta hemmet. Skulle vi bo här?
Jag strök runt och utforskade, men jag var på min vakt. Vem visste vad som kunde lura bakom varje hörn?
Dagarna gick och jag höll mig mest undan. Allt var nytt och stort och luktade inte hemma, fast ändå gjorde det det. Men jag saknade att gå ut! Lily fick ju göra det flera gånger om dagen, men vi blev ivägjagade så fort vi närmade oss dörren.
Men så en kväll när husse var ute med Lily i vanlig ordning så gjorde jag mig redo. Jag satte mig intill dörren och när jag hörde stegen utanför gjorde jag mig redo. Dörren öppnades och ut sprang jag!

Till en början tyckte jag det var skönt att vara ute, men snabbt upptäckte jag att inget var sig likt. Jag kände varken igen lukterna, husen, människorna eller träden. Till min fasa insåg jag att jag inte kom ihåg var jag kom ifrån.

Så jag började gå............... och det gör jag fortfarande! Jag försöker hela tiden minnas hur det såg ut, men vart jag än tittar så känner jag inte igen mig.

Snälla! Kan ni hjälpa mig att hitta hem? Om ni ser mig ute någonstans, så försök att fånga in mig. Jag har en tatuering i örat där det står 5822V. Jag är anmäld försvunnen hos polisen, så kontakta dem ifall ni får tag i mig.
Jag finns förmodligen någonstans runt Reftele - Värnamo.
Tack på förtass!