Det är jag som är James
Hallå på er!
Jag tänkte att eftersom jag är äldst av oss "barn" som matte kallar oss, så är det inte mer än rätt att jag är den som börjar att presentera mig. Sen kan vi gå i kronologisk ordning.
Jag tänkte att eftersom jag är äldst av oss "barn" som matte kallar oss, så är det inte mer än rätt att jag är den som börjar att presentera mig. Sen kan vi gå i kronologisk ordning.
Jag är född sent på året 2011 i en förort till Jönköping. Man kan väl säga att jag är en liten bastard, ja alltså var min pappa en lösdrivande grannkatt, så jag vet inget om honom. Min mor var dock Norsk skogskatt så jag brås på henne, ladies ;-)
I början av januari så ringde det på dörren och in klev de tvåfotingarna som skulle bli min nya husse och matte. Jag blev instängd i en bur och det skumpade ju rätt ordentligt när de bar runt på mig i den. Det var både skrämmande och spännande på samma gång. Jag visste ju inte vad som var på gång, och varför var inte min mamma eller mina syskon med mig längre.
Sen så klev vi på något stort och avlångt med massor av tvåfotingar inuti. På det sättet färdades vi väldigt fort, men jag var inte rädd för husse och matte pratade och gullade med mig så gott det gick bakom gallret.
När jag äntligen blev utsläppt från buren så hade jag ingen aning om var jag var. Inget luktade som hemma och mamma eller syskonen fanns inte i närheten. Försiktigt gick jag runt och sniffade. Tvåfotingarna pratade lite med mig då och då, men lät mig vara så jag kunde utforska i lugn och ro.
Efter en stund kände jag att det var helt ok att vara där, och jag saknade inte min familj så mycket. Och människorna var ju faktiskt snälla emot mig. Jag gjorde mig hemmastadd snabbt.
I början av januari så ringde det på dörren och in klev de tvåfotingarna som skulle bli min nya husse och matte. Jag blev instängd i en bur och det skumpade ju rätt ordentligt när de bar runt på mig i den. Det var både skrämmande och spännande på samma gång. Jag visste ju inte vad som var på gång, och varför var inte min mamma eller mina syskon med mig längre.
Sen så klev vi på något stort och avlångt med massor av tvåfotingar inuti. På det sättet färdades vi väldigt fort, men jag var inte rädd för husse och matte pratade och gullade med mig så gott det gick bakom gallret.
När jag äntligen blev utsläppt från buren så hade jag ingen aning om var jag var. Inget luktade som hemma och mamma eller syskonen fanns inte i närheten. Försiktigt gick jag runt och sniffade. Tvåfotingarna pratade lite med mig då och då, men lät mig vara så jag kunde utforska i lugn och ro.
Efter en stund kände jag att det var helt ok att vara där, och jag saknade inte min familj så mycket. Och människorna var ju faktiskt snälla emot mig. Jag gjorde mig hemmastadd snabbt.
Min husse gillar sådan musik med mycket elgitarr och trummor... rock tror jag det heter, och jag är namnad efter en rockartist som husse gillar så mycket att han till och med har ritat denna gubben på sin arm. Han heter Ronnie James Dio.
Jag bodde med husse här till sommaren, och matte kom bara ibland och hälsade på några dagar. Sen plötsligt så började saker och ting försvinna ner i lådor för att slutligen en dag hämtas tillsammans med möblerna. Jag blev instängd i en bur igen och var inte alls glad. Jag trodde att jag skulle få komma till nya tvåfotingar, och det ville jag inte. Dessutom så blev jag såååå åksjuk i det som de kallade för bil. Jag grät och sa att jag ville åka hem igen, men matte sa bara att jag snart skulle få komma ut. Jag klarade inte av resan utan kastade upp vilket var hemskt. Aldrig ville jag åka bil igen!
När jag väl fick komma ut från buren så blev det om möjligt ännu hemskare då matte tog mig till ett badrum för att blöta ner mig! Jag kämpade så gott det gick, men matte hade övertaget och jag fick erkänna mig besegrad.
Jag bodde med husse här till sommaren, och matte kom bara ibland och hälsade på några dagar. Sen plötsligt så började saker och ting försvinna ner i lådor för att slutligen en dag hämtas tillsammans med möblerna. Jag blev instängd i en bur igen och var inte alls glad. Jag trodde att jag skulle få komma till nya tvåfotingar, och det ville jag inte. Dessutom så blev jag såååå åksjuk i det som de kallade för bil. Jag grät och sa att jag ville åka hem igen, men matte sa bara att jag snart skulle få komma ut. Jag klarade inte av resan utan kastade upp vilket var hemskt. Aldrig ville jag åka bil igen!
När jag väl fick komma ut från buren så blev det om möjligt ännu hemskare då matte tog mig till ett badrum för att blöta ner mig! Jag kämpade så gott det gick, men matte hade övertaget och jag fick erkänna mig besegrad.
Det här nya stället var lite konstigt. Det luktade både gammalt och nytt. Mest kände jag mattes doft, men när jag utforskade lite så fanns husses saker även där och det kändes tryggt. Då skulle jag få stanna med dem på det här nya stället.
Ja det är alltså på det stället som vi har bott i fram tills nu. Det är toppen, för här får jag gå ut när jag vill och utforska markerna omkring. Det är spännande!
Jag ska berätta lite snabbt när mina "syskon" kom hit...
Det var faktiskt så att bara dagen efter jag själv hade kommit till detta nya stället så blev jag lämnad ensam en stund. När husse och matte kom tillbaka hade de buren med sig och jag kände direkt att det var en ny doft som spreds. De sa att de hade tagit med sig en kompis till mig... Jag blev genast skeptisk...
Det var alltså då som Sondre flyttade in, och jag höll mig lite på min kant. Och den lillen verkade lika rädd som jag hade varit när jag först flyttade till husse.
Men det var en snäll liten kille och jag kände lite att jag fick bli hans storebror när han nyss hade fått lämna sin familj. Bara efter några dagar så blev vi goda vänner.
Sen gick det knappt en månad innan Lily kom till oss. Det var en stor omställning för alla. Hon var ju heller inte som mig och Sondre som är katter utan hon var en hund. Först var vi lite rädda för henne, men vi märkte att hon var snäll och inte ville skada oss så vi blev en liten trio.
Det var faktiskt långt senare som Tyzon flyttade in hos oss, rättare sagt för några månader sedan. Det kan han berätta mer om i sin presentation.
Ja det var väl i stort sett det hela om mig. Har ni några frågor så tveka inte att kommentera. Ha det så bra!
Mjau!
Men, det var ju somnaren 2012 han flyttade in väl? Det var då jag flyttade ut iaf :D