SajberFina

Jag vet inte vad jag ska känna
Då har de första dagarna i denna veckan gått och de två viktigaste mötena på vårdcentralen har varit.
 
Igår var det återbesök hos sjuksköterska för uppföljning på hälsosamtalet. Hon som jag träffade förra gången var inte där så jag fick träffa en som jag har haft en del kontakt med via jobbet. Kändes väl lite sådär, men vad skulle jag göra. Staden är liten....
Det första vi gjorde var att väga mig. Positiv besvikelse, kan man kalla något för det? Visst hade jag gått ner, men inte ens ett helt kilo. FAN! Jag vet inte vad jag mer ska göra!? Jag har darigt ner på trash otroligt mycket om jag jämför med innan. Jag tränar/gympar/gymmar/YouNameIt flera gånger i veckan vilket jag inte gjorde alls tidigare. Vi har dragit ner på fetthalten i produkter som vi köper, äter mera frukt och ännu mera grönsaker än tidigare och dessutom försökt äta mer fisk.
Idag är det exakt två månader sedan jag träffade kuratorn för första gången. Det var då jag började kämpa (drog in på godiset bl.a). Några veckor senare började jag med sjukgymnastiken och ytterligare några veckor efter det ändrade vi kosten (alltså mindre fett och allt det där).
Nu vägde jag mig iofs inte i början av allt detta utan först vid hälsokollen, men jag känner ju själv på kläder och sånt att det inte är bättre. Alltså har allt det här jävla slitet i stort sett inte givit mig någonting. Ja, jag vet - PCO ställer till det förbannat mycket, och ja, jag vet - jag kan ha ökat i muskelmassa = muskler väger mer än fett, men det känns bara så.... så.... FAAAAAAN!
Men i alla fall... vi pratade mest sen och jag fick berätta om förändringarna vi har gjort.
Jag fick även se resultaten av blodproverna jag hade tagit. Det förhöjda levervärdet var verkligen inte alls så jättehögt, och dessutom hade det sjunkit lite vid det andra provet. Sockret hade väl legat på 3 eller 4 (jag kommer inte ihåg) och sköterskan tog ett nytt igår som låg på 6.1, vilket är lite, lite på gränsen, men hon sa inget om det. Bara att jag ska ta sådant prov varje gång jag träffar sköterskan igen. Det är bra, det vill jag!

Och idag då.... Rektoskopi, yaaay... eller inte! Alltid lika kul att någon kikar igenom mitt inre (OBS! Jag har inte genomlidit rektoskopi tidigare, men det är väl ungefär lika kul som att gå till gynekologen liksom).
Det positiva är att hon varken såg eller kände något konstigt. Tyvärr så leder detta till något enormt negativt - koloskopi!
Det har jag heller aldrig varit med om, men jag har fått höra från andra och det är allt annat än trevligt kan jag säga er. Jag vill inte - jag vill inte - JAG - VILL - INTE!
 
Ursäkta, jag ska bara fly lite från jordens yta. So long! =(