Så typiskt mig!

Nu sitter jag här igen och tänker klaga på hur jag har det i mitt känsloliv. Förlåt för att ni måste höra på mitt gnatande.

Jag förstår inte vad som hände med mig ikväll. Helt pltösligt kände jag att jag var arg, bitter och ledsen. Bara sådär! Var kom det ifrån liksom? Och jag blev skitblödig. Började tycka synd om mig själv... började lipa ^^ Sån jävla mes jag ska vara då. Jag får väl för fan ta mig i kragen och ordna till mitt liv. Men gör jag det? Nej! Jag sitter som ett litet barn och tycker synd om mig själv.

Det som oroar mig lite är att humöret har gått upp och ner hela dagen... och det finns andra saker som oroar mig också. Men när jag tänker riktigt ordentligt på det så tror jag absolut inte att det är så... men egentligen är det inte helt omöjligt. Men det skulle vara så fruktansvärt jävligt olägligt så det inte är sant... Men jag ska inte ta ut något i förväg... jag får väl helt enkelt ta mig till den säkra sidan först så jag vet hur det står till. Sen får jag handskas med problemet... om det visar sig att det är ett problem.

Oh fuck my self!

Hemma...

Först Uppsala hos Jesse, sen Norrtälje hos Annelie och till sist Husby hos mamma. Så blev min tripp som varade lite längre än räknat. Nästan en och en halv vecka var jag borta, men det var så revligt att träffa alla.

Men nu är jag hemma igen och Smilla är gosigare än vanligt eftersom jag varit borta från henne. Hon vill gosa så fort jag sätter eller lägger mig någonstans =) Hon har nog saknat mig lite då i alla fall =)

Men nu får jag bli hemma ett tag, för pengarna sinar. Fast jag kanske följer med syrran till Karlskrona till helgen... men det är inget bestämt än.

Uppsala

Ja, så är det. Jag är i Uppsala hos Jesse. Det är längesen jag var här och hälsade på nu, så det var ju på tiden. Vi har det himla trevligt, fast första natten började jag kräkas och fick feber. Vi hade ätit kina-mat på dagen så förmodligen var det något som inte stämde med maten.

Och en natt så fick Jesse ett spel och ville gå till Donken så kl 1 traskade vi iväg i svinkylan och tog oss varsin burgare. Trevligt, trevligt.

Igår så kom sista ledtråden till Eniros skattjakt. Jag hängde inte med ett skit, så jag tog hjälp av ett forum på Flashback och kom igenom alltihopa. Men jag skickade inte in rätta svaret för jag hade också fått reda på att man inte vann den där guldtackan, så då var det meningslöst. Men jag älskar sådana pussel, spel och lekar, så det var därför jag gjorde klart det.
Om någon får nys om någon sådan där skattjakt på nätet så kontakta mig omg =)

Jag kan stå på händerna

Eller ja... Inte med mening i alla fall.
Igår så hände det... jag stod på huvudet över ett staket och slog mig halvt fördärvad... eller ja... så farligt var det inte, men det tog ett tag innan jag kunde komma upp på benen igen.
Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Tankarna som for i huvudet var: Såg någon mig? Fan jag kommer inte upp! Har jag brutit armen? Hur fan ska jag ta mig upp?
Jag hade liksom hamnat mellan staketet och en soptunna ner i en snögrop, så jag låg där och ålade mig för att försöka komma upp samtidigt som armen dunkade av smärta. Men jag märkte att jag kunde röra på alla delar av kroppen... inte helt smärtfritt, men jag funkade i alla fall så det var bara att fortsätta med att jobba.

Men idag tog jag ledigt från jobbet så jag kan bli smärtfri i armen och benet som också fick sig en smäll.

RSS 2.0